Teknik och Moral: Hur påverkar Peter Singer's argument vår syn på konsumtion?

Usch, jag hoppas inte det. Det är så mycket bekvämare liv att inte bry sig (för mycket i alla fall). Men vi får se om du dragit ner mig i fördärvet

Jag har full förståelse för det. Det är riktigt jobbigt att göra en filosofisk resa.

Jag anser att gott och ont är objektiva kategorier. Om det är subjektivt är det slutänden den starkes rätt som gäller.

Du är inne på att medvetet orsaka skada och lidande är ondska. Om en lejonflock äter upp en zebra levande skulle det exempelvis inte vara ondska, medan om en människa åt up en annan människa levande (mot dennes vilja?) skulle det vara ondska - och troligen, låter det som, skulle det även vara onskefullt av en människa att äta ett djur levande, kanske lite beroende på hur välutvecklat djurets nervsystem och kognitiva förmåga är.

Baserat på ovan resonemang verkar människan har en unik moralisk agens. Frågan som är riktigt intressant är var människans moraliska agens kommer från och varför vi har en sådan? Min syn på saken är att människan inte enbart är ett djur utan en kombination av själ och kropp.

Eller så är det så att vi av ren självbevarelsedrift kommit överens om att applicera moral/etik. Vi är så pass smarta att vi inser fördelarna med det. Vår intelligens och medvetenhet kanske är svaret på varför vi har en sådan.

Det är ju evolutionen som skapat oss. Det har också gett oss förmågan av att må bra när vi hjälper andra. Och det tjänar vi på i längden. För om vi inte hjälper andra kanske vi inte får någon hjälp när vi själva behöver. Vi är ju flockvarelser(djur) och klarar oss väldigt dåligt om vi blir ensamma i naturen. Att skänka en slant till välgörenhet är därför en bra investering för att må bra. Man klarar då bättre av att leva med alla tråkiga nyheter som vi får via massmedia. Man kan väl tycka att det är att smita från ansvar. Bäst vore om man som volontär deltog i försvar mot inkräktare. Men alla kan inte göra allt. Speciellt inte när man blivit gammal gubbe. Då är det bäst att stanna hemma. Själv är jag månadsgivare till hjälporganisationer mest för att stå ut med allt elände i världen.

Jag tycker inte att självbevarelsedriften kan förklara moral. Bok 2 av Platons Staten är relevant i det här fallet. Självbevarelsedriften borde rimligtvis få oss att vilja verka goda medan vi är onda, rättivsa medan vi är orättvisa, laglydiga medan vi bryter mot lagen för egenintresse, etc.

Att agera mot sitt egenintresse utan risk för bestraffning däremot, det är intressant. Platon menar i Staten att i slutändan blir ett sådant agerande belönat av gudarna, som ser allt, med en vistelse i himlen. Jag tycker också att moral som är internaliserad och inte beror på yttre faktorer som risker och straff i den materiella världen ser ut att ha ett samband med religiös tro.

Helt med på detta. Med tillägget att intelligensnivån (och nivån av överflöd ur alla perspektiv) sätter ribban för moralen.
I en situation där alla har tillgång till allt de vill ha kan man kosta på sig högre ribba än i en där man måste kämpa för sitt liv t.ex. Och ribban sätts olika om man jämför människor med t.ex. lejon.

Sen kan allt såklart ändras i stresstest-scenarier osv. men då gäller andra förutsättningar och regler tänker jag.

Tycker elefantryttar-tanken är tilltalande och att den rimmar väl med hur jag upplever folk i allmänhet. Även mig själv.